Det multifunktionella styrelserummet

I takt med att våra städer blir tätare och tätare, blir det allt viktigare att på ett smart sätt använda de ytor som finns – och inte minst använda dem gemensamt. I HSB Living Lab har styrelserummet blivit en plats för allt från yoga till loppis. Nu testas projektet Styrelserum 2.0 för första gången utanför labbet.
Det multifunktionella styrelserummet

Många flerbostadshus har i dag stora ytor som används sällan eller ineffektivt. En sådan yta är bostadsrättsförenings mötesrum, som många gånger kanske nyttjas främst vid månadens styrelsemöte, men som har potential att vara en samlingsplats för långt fler aktiviteter än så.  

I HSB Living Lab pågår sedan 2018 projektet Styrelserum 2.0, som undersöker om man genom exempelvis flexibel möblering kan ge ytan fler funktioner och bli en plats som fyller fler funktioner för de boende. 

– Sedan HSB startade för 100 år sedan har vi i princip alltid byggt styrelserum. 
Ofta utnyttjar inte de boende utrymmet i den grad som det finns potential för, därför ville vi experimentera med multifunktionella styrelserum, att ge ytan fler användningsområden, säger Emma Sarinprojektchef på HSB Living Lab. 

Vad vill de boende ha? 

Under projektets gång har man studerat hur ett antal brf:er använder sina styrelserum i dag, och vilka ytor de boende säger sig sakna. Samtidigt byggs ett testrum upp i HSB Living Lab, där olika sätt att nyttja styrelserummet kan prövas och demonstreras.  

Här byggs för allt från yoga, dans och sömnad till barnkalas, 
kursverksamhet, filmrum eller loppmarknad. Aktiviteter som kan ge ökad samvaro och skapa mervärde för de boende.    

– 
Målet med projektet är att få reda på vilka funktioner som de boende tycker är intressanta och mest viktiga i de gemensamma ytorna. När vi vet det kan vi hjälpa bostadsrättsföreningarna att se till så att de gemensamma ytorna används mer, säger Pontus Karlgård hos HSB Göteborg, som är projektledare. 

_Q3A1762.jpg

Hållbart – på flera vis 

Att mer effektivt utnyttja de ytor som finns är även viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv. För att våra städer ska klara klimatutmaningen behöver vi både energieffektivisera vårat boende och bo mindre – något som gör de gemensamma ytorna allt viktigare. I de gemensamma utrymmena kan det dessutom finnas plats för att dela och byta saker, för att bidra till minskad konsumtion hos varje hushåll. De nya flexibla styrelserummen kan dessutom vara viktiga ur ett annat hållbarhetsperspektiv: det sociala.  

– En viktig aspekt är frågan om ofrivillig ensamhet. Ensamhet förknippas med jättestora hälsorisker, och vi vill skapa förutsättningar för ett mer socialt rikt liv där man bor. Det är något HSB arbetat med tidigare, och något vi vill återuppväcka genom att skapa levande rum som faktiskt utnyttjas, säger Emma Sarin.

Umeå blir först ut 

Nu har projektet tagit klivet ut från HSB Living Lab:s testmiljö till verkliga livet. Närmare bestämt till HSB:s nya projekt på Mariehöjd i Umeå. Här kallar man de nya gemensamma utrymmena för plusytor. Christofer Boman, projektledare på HSB Norr, ser stora fördelar med att skapa anpassningsbara gemensamma ytor i flerbostadsfastigheter. 

– Det ska användas som styrelserum men även fungera som övernattningslägenhet, festlokal, hemmakontor, rum för loppis, kurser och samlingslokal. Vi vill skapa nytta för boende och odla en kultur av samvaro mellan grannar. 

Fakta Styrelserum 2.0

  • Projektet startade 2018 med målet att hitta lösningar för en flexibel gemensamhetslokal som ger en attraktiv miljö med möjlighet till hög samnyttjandegrad. 
  • I en första fas gjordes intervjuer med styrelsemedlemmar och förvaltare. Man studerade även ett antal brf:ers befintliga gemensamhetslokaler och dess funktioner. 
  • I nästa steg byggdes ett demorum upp i HSB Living Lab:s entréplan. Ett antal scenarion och funktioner togs fram för att testas av de boende.  
  • Nu tas projektet vidare ut i verkligheten, då Mariehöjd i Umeå inrättar ett plusyta med möjlighet till en rad olika aktiviteter.  
  • Målet är att hitta nya lösningar för hur lokaler kan bli mer flexibla och därmed nyttjas mer. På så sätt använder man inte bara ytor mer effektivt, utan ökar även nöjdheten hos de boende och främjar både miljömässig och social hållbarhet.