Samproducerad kunskap för hållbara livsstilar

Platsens design påverkar människors beteenden, inte minst när det kommer till hållbarhet. Därför är evidensbaserad fakta om hur vi använder vår byggda miljöer och vilka behov de måste tillfredsställa avgörande för en framgångsrik samhällsplanering. Projektet H+Forest vill bygga en modell där användare, arkitekter, designers och ingenjörer möts för att samproducera kunskap om individers faktiska vanor och livsstilar.

Grundtanken i H+Forest är att kunskap från beteendevetenskapen är avgörande för att utveckla produkter och miljöer som bidrar till att människor lever på ett mer hållbart sätt. Utan denna kunskap är risken att samhällsplaneringen utgår från vaga föreställningar om hur människor beter sig, snarare än från erfarenhetsbaserad kunskap om våra behov och vanor.

– Vi menar att användarperspektivet är underutnyttjat av arkitekter, designers och ingenjörer. Risken är då att man designar produkter och lösningar som bygger på hur man tror eller önskar att individer beter sig. I det här projektet kartlägger vi vardagligt beteende och skapar gemensam kunskap för att kunna utforma den byggda miljön på ett sätt som sätter människan i centrum, säger Elena Malakhatka, forskare på Chalmers och projektledare för H+Forest.

Hon berättar att projektnamnets ”H” står för ”Human” och att ”Forest” symboliserar ett naturbaserat tankesätt gällande processer och design. Projektet i HSB Living Lab är ett samarbete mellan Chalmers, Lunds universitet, KTH och Akademiska hus, samt TIP Arkitekter, Boiler och Volvo Cars (XR Lab) och fokuserar på framtidens campus.

– Det är intressanta miljöer att utforska, eftersom de består av både boende- och lärmiljöer. Det sattes ju verkligen på sin spets under pandemin då livsrum och läranderum blev identiska för många studenter. Nu vill vi involvera studenterna i processen för att ta avstamp i den unga generationens sätt att leva och lära och skapa möjligheter att designa miljöer som är både ekologiskt och socialt hållbara, säger Elena Malakhatka.

Ett uttalat syfte med projektet är att utmana traditionella och konventionella sätt att designa hus.

– Mycket av det som byggs sedan många decennier är dominerat av funktionalismens ideal med separering mellan olika användningsområden, också våra universitetscampus. Den fysiska miljön påverkar då människors beteenden och interaktioner på ett som försvårar omställningen mot hållbara livsstilar. Genom att låta studenter, forskare och designers samproducera kunskap vill vi bryta med den traditionen och skapa mer kontextbaserade lösningar, säger Elena Malakhatka.

Utöver det teoretiska grundarbetet och sensordata från HSB Living Lab spelar praktiska workshops en viktig roll i projektet. Deltagarna kommer bland annat att iscensätta sina vardagliga beteende, kartlägga hur de påverkar

energi- och klimatfrågor och identifiera potential till förändring och förbättring. Till den här gemensamma processen knyts sedan arkitekter som skissar på nya utrymmen som stödjer hållbara beteenden.

– Målet är att få ny kunskap om vilka faktorer, interventioner och lösningar som är bäst lämpade för att skapa långsiktig hållbarhet och presentera konkreta designförslag, säger Elena Malakhatka.

För att kommunicera resultaten planerar man att delta i relevanta konferenser och att göra material kring projektets metod, teori och praktik tillgängligt som handledning on-line. För en bredare spridning avslutas projektet också med en festival för allmänheten.

– Det är självklart för oss att vilja nå ut till den breda allmänheten, eftersom projektet handlar så mycket om vardagliga beteenden och attityder. Som forskaren och designer Don Norman sagt: ”Vi måste designa för hur folk beter sig, inte för hur vi vill att de ska bete sig”!